FOTO: Svenska grafikbyrån
Viktiga miljömål nås inte till 2020
Nacka/Värmdö
06:13 | 07 augusti 2012
14 av 15 miljömål för Stockholms län kommer inte att nås i tid. Tolv år efter att målen antogs börjar ett samordnat arbete.
Miljömålen togs fram av riksdagen 1999 och visar vad som behöver göras före 2020 för att samhället ska utvecklas på ett hållbart sätt.
Till en början arbetade länsstyrelsen för att alla målen skulle nås, men redan 2010 insåg man att man inte skulle lyckas. Man valde då att fokusera på fem mål.
Åsa Andreasson på enheten för miljöplanering på länsstyrelsen i Stockholm är samordnare:
– Målet 2020 innebar förut att man räknat in naturens återhämtningstid. Nu innebär det att åtgärder ska vara på plats 2020. Själva återhämtningen får komma senare.
Försurning och strålning
Det enda mål som kan nås som planerat är det som gäller försurning. Två andra mål – att grundvattnet ska vara av god kvalitet och att vi ska ha en säker strålmiljö – är ”nära att nås”.
– Vi har jobbat med de här frågorna, men det behövs stora åtgärder inom många områden. De fem mål som nu prioriteras har länsstyrelsen, Trafikverket, landstinget och kommunerna kommit överens om. De fem prioriterade målen är de som vi ser är svåra att nå i länet, men där vi kan göra något tillsammans, säger Åsa Andreasson.
Men inte ens de målen kommer att nås till 2020?
– Nej. Som vi har arbetat tidigare har uppenbart inte räckt. Därför omorganiserar vi miljömålsarbetet.
När mål prioriterats och strategier för länet tagits fram, är det kommunerna som ska arbeta vidare. Men de får inga extra pengar för arbetet, som är frivilligt.
Genom samarbetet i länet ska kommunerna inte behöva uppfinna hjulet på nytt, utan ska kunna inspirera varandra, enligt Åsa Andreasson.
”Staten duckar”
Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer just nu en enkät om kommunernas arbete med miljömålen hittills.
– Det går åt rätt håll jämfört med för sex år sen. Nu fokuserar många på åtgärder – man inte bara pratar om målen, säger Peter Wenster, som gör sammanställningen.
Han tycker dock att staten duckar i frågan.
– Staten har satt upp målen, men avsätter inga pengar. En samlad energipolitik börjar man få, men man har ingen samlad transportpolitik.
I SKL:s enkät svarar 18 av 26 kommuner i länet att de antagit lokala miljömål utifrån de nationella målen. Det gör Stockholm näst bäst i landet.
Utifrån målen krävs sedan handlingsprogram och åtgärder, och sådana har hälften av kommunerna.
Nytt samarbete startar
Fyra kommuner, däribland Nacka, har börjat ta fram egna mål.
– Men styrdokument och lokala miljömål säger egentligen ingenting om de faktiska miljöinsatserna. Många mindre kommuner gör mycket utan att ha några dokument, säger Peter Wenster, och fortsätter:
– Nacka arbetar på sitt sätt, med fritt val i alla verksamheter och är väldigt framåt. De möter de här frågorna på ett bra sätt. Värmdö arbetar också mycket i miljömålens anda.
I Stockholms län har nu en regional miljömålsdialog startat för att samordna arbetet. Men det kommer att krävas betydligt kraftigare åtgärder än de som hittills satts in, för att nå dem, enligt Åsa Andreasson.
Hanna Reinholdsson
Lennart Spetz
Politiker vet inte att målen finns
NACKA/VÄRMDÖ
Först nu har Nacka börjat arbeta för att nå de uppsatta miljömålen.
I Värmdö känner den ansvariga politikern inte ens till dem.
Att Nacka kommun ännu inte antagit några miljömål, vare sig de nationella eller lokala, placerar kommunen i en minoritet i Sverige. Tolv år efter att målen slogs fast ger nu politikerna tjänstemännen i uppdrag att att ta fram mål.
– Förhoppningsvis kan vi få dem i höst eller om ett år. Vi får se hur debatten blir, säger Magnus Rothman, miljöutredare på kommunen.
– I processen med miljömålen ligger vi klart efter, men vad gäller miljön i vår kvadratmil av världen ligger vi bra till. Vi har mycket skog, så jag gissar att luften generellt är bättre än på andra håll, medan utsläpp per capita förmodligen är högre eftersom vi är en välmående kommun.
Värmdö har egna mål
Kännedomen om miljömålen är på en del håll bristande. Erik Pettersson, M, bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens ordförande i Värmdö, vet till exempel inte om att att kommunen jobbar med miljömålen.
– Nej, det känner jag inte till. Men vi har ju alltid olika projekt på gång.
Men Värmdö kommun har, liksom många andra kommuner, valt att ta fram egna lokala miljömål.
– De nationella miljömålen stämmer inte helt här, i och med att Värmdö är en skärgårdskommun. Vi valde därför att göra en lokal anpassning, säger Lars Fladvad, utvecklingschef i Värmdö.
Eftersom Värmdö tagit fram lokala mål har man arbetat med vissa av de nationella målen, som ”ingen övergödning”, och ”hav i balans samt levande kust och skärgård”, enligt Lars Fladvad. Ett exempel är satsningen på kommunalt VA.
– Hälften av all övergödning i Värmdö härstammar från mänsklig påverkan. Hälften av det kommer från enskilda avlopp. I Värmdö finns det 11 000 fritidshus, det är klart deras avlopp påverkar, säger Lars Fladvad.
Arbete har varit frivilligt
Det har varit frivilligt och inte funnits några juridiska krav på kommunerna att arbeta efter miljömålen.
Enligt Nackas kommunalråd Cathrin Bergenstråhle, M, hade ett samarbete i länet kunnat starta mycket tidigare.
– Jag har pratat många gånger om att vi måste samordna oss. Många vill och är positiva, men många jobbar istället med egna miljömål och program.
Varför gör inte Nacka någonting förrän nu?
– Bättre sent än aldrig. Vi har haft klimatprojekt, jobbat med vattenkvaliteten och utbyggnaden av kommunalt VA som gett renare sjöar. Nu ska vi inordna oss mer kontrollerat.
Enligt Cathrin Bergenstråhle är det svårt för en enskild kommun att veta om det man gör är tillräckligt, och hur man ska mäta effekterna.
– Det måste göras på samma sätt i hela länet.
Kommuner betalar själva
Varken Nacka eller Värmdö tror att de kommer att nå miljömålen till 2020.
– Det är svårt att få arbetet att fungera. Kommunerna får hantera arbetet efter egen budget. Vi är inte säkra på att vårt arbete kommer att räcka, säger Lars Fladvad.
Magnus Rothman i Nacka instämmer:
– Det blir nog väldigt svårt att nå dem, med den nuvarande samhällsutvecklingen.
Hanna Reinholdsson
Lennart Spetz